072-2281619 info@vmhundkurser.com

En av dom absolut viktigaste sakerna att lära sin hund är en fungerande inkallning.  Det är en förutsättning för att kunna ha hunden lös på promenader och för att kunna arbeta med lös hund tillsammans med andra hundar.  En fungerande inkallning ger både dig och din hund mer frihet i vardagen.

Det är dock långt ifrån alla som har möjligheten att ha sin hund lös, just för att inkallningen brister.  Jag tänkte dela med mig av mina tankar om varför den så ofta brister.

När man går valpkurs eller allmänlydnadskurs med sin hund så ser inkallningsövningarna på kursen oftast ut på följande sätt:
Instruktören håller fast din hund medan du går därifrån, så släpper instruktören hunden och du ropar på hunden.  Om du har tur kommer din hund springandes så fort den kan för att den vill till dig.  Om du har otur springer din hund så fort den kan för att den vill bort från instruktören som har suttit och tjuvhållit den.  Jag förstår verkligen inte varför man tränar på detta sätt med inkallning.  När i din vardag kommer du behöva kalla in hunden medan en person sitter och håller i den?  När kommer du vara på promenad i skogen och behöva ropa in din hund och det råkar sitta en instruktör eller annan främmande människa och hålla fast din hund?

Lite längre fram i kursen kanske du till och med kan be din hund att sitta och vänta, medan du rör dig bort från den, ställer dig 20 meter därifrån och ropar på din hund.  Om din hund kommer farande till dig i detta läge så är ju det superbra.  Men när i vardagen kommer du behöva kalla in din hund medan den sitter som ett ljus några meter ifrån dig och väntar?

Vi tränar alltså hundarna på att komma på inkallning på ett sätt, och sen tror vi att det ska fungera under helt andra omständigheter.  Det är sällan att vi behöver ropa på vår hund i vardagen när den sitter med fullt fokus på oss, och ännu mer sällan (aldrig!) som vi behöver ropa på vår hund i vardagen när en främmande människa sitter och håller i den, så varför lär vi hunden att inkallning sker på det sättet?  Varför får man på kurs lära sig ett scenario som du och din hund aldrig kommer att råka ut för i verkligheten, samtidigt som ni inte får lära er hur ni ska hantera dom faktiska situationerna som kommer att dyka upp?

I vardagen så vill vi oftast ropa på våra hundar när dom är på väg för långt bort, eller håller på med något vi inte vill att dom ska hålla på med.  Då kan det ju vara bra att lära våra hundar att inkallningen ser ut på samma sätt som det kommer göra i verkligheten.

En annan anledning till att så många misslyckas med sin inkallning i verkligheten är att vi bara belönar hunden när den har kommit fram till oss.  Men inkallning är uppbyggt av tre delar, och vi behöver träna och belöna alla tre delar för att få ut det mesta av vår träning.  När jag tränar inkallning så gör jag på följande sätt:

Hunden får strosa runt, antingen i kopplets längd, eller fritt på inhägnat område, och när hunden frivilligt lyfter blicken mot mig så klickar jag (eller använder annan belöningssignal) och springer bakåt viftandes med min belöning som hunden får jaga ikapp.  Här behöver man tänka på följande saker:

  1. Hundens blick ska riktas mot dig frivilligt, utan att du lockar, smackar, viskar hundens namn, mutar med belöning, rycker i kopplet eller på annat sätt försöker påkalla hundens uppmärksamhet.
  2. Så fort hunden slänger en blick i din riktning så säger du belöningssignalen, sedan springer du bakåt viftandes med belöningen. I den ordningen.

 

När man har gjort det här tillräckligt många gånger så kommer hunden bygga upp en belöningsförväntan hos dig varje gång den tittar upp.  Den kommer alltså att förutse att du kommer att springa bakåt och bjuda på belöningar så fort den har tittat på dig, och kommer därför börja röra sig mot dig innan du har gett en belöningssignal.  Nu kommer det alltså se ut så här:  Hunden tittar upp på dig och eftersom den vet att en belöning är på väg så kommer den börja röra sig mot dig.  När hunden tar sitt första steg mot dig så klickar du (eller annan belöningssignal), rör dig bakåt viftandes med din belöning.  Saker att tänka på här är:

  1. Det är inte förrän hunden har tagit ett steg mot dig som du ger belöningssignal och börjar röra dig bakåt. Först tar hunden ett steg, sen ger du belöningssignal, sen rör du dig bakåt.  I den ordningen.
  2. Om hunden endast tittar på dig, utan att börja frivilligt röra sig mot dig, så jobbar du kvar på steg 1 ett tag till och bygger upp mer belöningsförväntan.

 

Så fortsätter du att bygga upp att hunden rör sig fler och fler steg mot dig innan du ger belöningssignal och börjar springa bakåt.  När hunden kan springa flera steg mot dig så går du över till steg 3, och använder din belöningssignal först när hunden har kommit hela vägen fram till dig.  Nu slutar du vifta med belöningarna, och istället så ger du belöningssignal när hunden har kommit hela vägen fram, och då först plockar du fram en belöning ur fickan.

Under hela den här processen så använder jag inget kommando.  Jag börjar inte lära hunden inkallningsordet innan hunden kan hela processen, och jag vet garanterat att hunden kommer att springa hela vägen fram till mig trots att jag står stilla och inte visar några belöningar.  Jag ser även till att hunden springer till mig så fort den kan innan jag börjar lära in kommandot.  Hundar lär sig vad ett ord betyder genom att höra det medan hen utför beteendet, så om jag börjar säga ’kom’ när hunden lufsar lite slött mot mig och inte kommer hela vägen fram, så kommer kommandot betyda ’lufsa lite slött mot mig och kom inte hela vägen fram’.  Om jag istället inte lär in kommandot förrän hunden springer så fort den kan mot mig och kommer hela vägen fram så kommer kommandot betyda just ’spring så fort du kan hela vägen fram till mig’.

Men jag är inte klar här.  Nu behöver jag börja träna detta i olika miljöer, med olika störningar och olika svårighetsgrader.  Bara för att inkallningen fungerar klockrent hemma i trädgården så kommer det inte automatiskt att fungera ute i en spännande ny miljö där det plötsligt dyker upp en intressant hund eller människa.  Öka svårigheterna successivt och träna på olika platser och med olika saker som stör.

Så för att sammanfatta så delar jag upp inkallning i tre steg.

Steg 1: Klickar hundens spontana kontakt när den pysslar med annat, springer bakåt för att belöna.  Hunden tittar.  Belöningssignal.  Spring bakåt och belöna.  I den ordningen.

Steg 2: När hunden har en belöningsförväntan och vet att om den tittar på föraren så kommer den belönas, så vänta med klicket tills hunden har rört sig ett steg mot dig, sedan klick och spring baklänges och belöna.  Hunden tittar på dig.  Hunden rör sig ett steg mot dig.  Klicka.  Spring baklänges och belöna.  Uveckla detta tills hunden springer flera steg mot dig innan du klickar.  Här jobbar jag även med farten.  Jag vill ju att hunden springer så fort den kan till mig.

Steg 3: När hunden spontant tittar upp och springer hela vägen fram till dig så klickar och belönar du när hunden är framme.  Det är inte förrän steg 3 är avslutat och jag vet att hunden med all säkerhet kommer att komma hela vägen fram som jag lägger på kommandot.  För att lära hunden kommandot så säger jag det medan hunden redan är på väg mot mig.