Vi har kanske alla varit där någon gång, att den egna träningsmotivationen är väldigt låg, eller kanske till och med obefintlig. Ibland varar det i någon vecka, ibland ännu längre. Förr så fick jag lite panik när jag kände så, ångest över att hunden inte fick utlopp för sina träningsbehov, ångest över att man inte är tillräckligt målmedveten och duktig. Men med tiden har jag lärt mig att strunta i dom känslorna. När träningsmotivationen försvinner helt så gör jag ingen grej av det, för jag vet att den kommer tillbaka.
Jag delar ju mitt hem med en berger des pyrenees a poil long, och en sån hund kan man inte bara ställa av i några månader tills träningssuget kommer tillbaka. Däremot kan man väga upp det med annat. När vi inte lydnadstränar så får han mer fysisk träning istället. Längre promenader, lite styrketräning, vandringar om det är rätt årstid. Jag ökar även hans berikningsmängd om jag är i en motivationssvacka, han får fler köttiga tuggben, han får göra fler och svårare födosök ute i skogen och mer matberikning.
Eftersom jag har förmånen att vara instruktör så inspireras jag ofta av mina kursdeltagare, så hux flux så kommer träningslusten tillbaka. Jag blir också inspirerad av att se andras träningsfilmer på olika sociala medier.
Hur reagerar du när du tappar träningssuget? Vad får dig att hitta tillbaka till motivationen igen?